Kanske har du alltid velat lära dig mer om din familj men aldrig haft tiden tidigare eller bara känner dig manad att ta reda på mer om din biologiska familj. Vad orsaken än må vara är det aldrig försent att börja leta i det förflutna.
Varför släktforska?
Det finns många olika orsaker varför man släktforskar. Den kan vara att en förälder dör och man inser att kunskapen om familjen försvinner, vissa vill veta varifrån deras förfäder är ifrån och vissa vill se om de är släkt med en känd person, död eller levande. Det kan även vara så att man hittat ett gammalt brev eller fotografi och vill ta reda på mer information om det. En annan anledning kan vara att man intresserar sig för hur man levde förr. De senaste hundra åren har mycket skett i utvecklingen; allt ifrån bilar, Tv, internet och mobiler har kommit in i våra liv som våra förfäder inte hade. Förr levde människor på ett helt annat sätt än vad som görs idag, vilket kan vara högst intressant att lära sig mer om. Allt från hur vardagen såg ut med sysslor, till deras kläder, mat, underhållning och deras tro.
Att släktforska har folk gjort länge och det har även gjorts program om det när kända personer ger sig ut på en resa, ibland jorden runt, för att fortsätta leta efter sina släktingar och i många fall hittar de levande släktingar som de får kontakt med. Även om släktforskning i Sverige främst görs av privatpersoner så förekommer det även professionell släktforskning som till skrivande av biografier eller inom hjälpvetenskap för att ta reda på sjukdomars ärftlighet, historisk forskning etc. Släktforskning är en stor hobby för många, men om det inte riktigt passar dig kanske du hittar en egen hobby på nätkurser.se.
Hur börjar man att släktforska?
Det bästa sättet att börja med släktforskning är att fråga de levande släktingarna. De kan oftast ge en bra början med namn, födelsedatum – och platser, vigseldatum och dödsdatum som kan vara bra för senare forskning i kyrkoböcker. Släktingar kan ibland även ge information som inte finns nedskrivet någonstans och som kan gå helt förlorat när de dör. De kan även ge en bra bakgrund till olika fotografier, brev och vykort som du är intresserad av.
I kyrkböcker står det vilka som fötts inom församlingen. Bildkälla: Släkhistoria
När du har fått så mycket information du kan från de levande kan du fortsätta exempelvis genom att kolla igenom kyrkoböckerna ifrån de socken dina släktingar är ifrån. Svenska kyrkan skötte folkbokföringen från 1600-talet fram till 1991 då Riksskatteverket tog över uppgiften. Sedan kyrkolagen började gälla 1686 fördes anteckningar över alla som föddes, vigdes och avled inom församlingen de tillhörde. Dessa folkboksföringshandlingar kom att bli en viktig del av församlingens arkiv. För att läsa mer om den svenska folkbokföringen kan du gå till Riksarkivets hemsida. På Genealogiska Föreningens hemsida finns flera tips på hur man kan gå tillväga för att släktforska och hur man ska tänka kring det.
Läs på om släktforskning
Efter att ha pratat med släktingarna och kanske även gjort ditt första besök till arkivet kan det vara bra att läsa på lite mer. Utöver kyrkoböckerna finns det annan litteratur som kan hjälpa dig i ditt sökande. Du kan både köpa egen litteratur och stödja bokhandlare men även att söka runt på internet kan vara givande. Ibland ordnar Studieförbunden och pensionärsorganisationer olika kurser i släktforskning. Det kan underlätta om du är nybörjare och slipper göra nybörjarfel plus att det är oftast roligare att göra saker med andra, speciellt när det kommer till att lära sig saker. Det finns även många olika föreningar som du kan delta i, både lokala och regionala släktforskarföreningar finns i Sverige. Dessa föreningar kan anordna föreläsningar, möten, visar vilka släktforskningsprogram som är bra och kan även tillhandahålla datorer och internet för att söka på platsen direkt. Inom en föreningen är det inte ovanligt att få en mentor som kan hjälpa dig i din egna släktforskning och hjälper dig när du inte vet hur du ska ta dig vidare.
Går tillbaka till 1600-talet
Sveriges äldsta tänkebok: Arboga rådhusrätt 1450–1568. Bildkälla: Riksarkivet
Vissa arkiv, som domstolsarkiv, brukar finnas bevarade från 1600-talet och fram. Vissa rådhusrätter kan ha bevarade dokument från medeltiden. Dessa dokument från äldre tid kalas ofta för tänkeböcker och i Sverige finns tänkeböcker som började på 1400-talet och som fortfarande förs. De äldsta finns i Arboga (1450-), Jönköping (1456-) och Stockholm (1474-). Dessa böcker finns utgivna precis som tänkeböcker från andra ställen som Malmö, Vadstena samt Gävle.
Ett släktträd som är redo att fyllas på. Bildkälla: Genealogiska samfundet